Alltid på Upptåg(et)

Läste idag på en kvällstidnings löpsedel,  "Björnen bet honom i benet!".
Ärligt, är det så konstigt att björnen bet honom? Jag tror ju inte att björnen tänkte att "Jaha, någon kommer för att döda mig, ta min päls och sälja mitt kött. Jag tror att jag lägger mig här på marken stilla och lungt. Anfall är ju aldrig bästa försvar..."

Igår var det Grandios. Vi sjöng med gospeln och jag hade en trevlig kväll, men inte blev jag klokare av det, snarare tvärt om. Fick många kramar av många och inga kramar av vissa, men bara en av någon. Äh, jag vet inte. Men det var iaf skojigt att träffa alla jag sällan ser, Frida, Bea, Tobias, Olle, Anton, Fluff osv. Och dom från gospeln, även om jag ser dom oftare.

Upp med tuppen, nästan. Jag skulle göra min premiär som domare.
Det var nervigt, men gick ganska bra tror jag. Har aldrig hört så ärliga spelare förr, "Det är inte min boll, det är deras hörna.". Hade tur och fick ganska klara matcher, inga uddamålsvinster direkt... 1-9, 2-8, 3-11.
Hallmans Cup P10, jag är er evigt tacksam. Och det började snöa! (vilket ledde till att min visselpipa tog tidigt jullov och slutade låta när jag blåste i den.)


Såg Förklädd Gud på TV från gasklockan. Duktig sopran. Så skulle man vilja kunna sjunga. Det kan man inte.


Jag tror att jag och Bea ska byta en fika med varandra eftersom ingen av oss har varit tillsammans med Olle Mellbourn. Jag måste erkänna att jag inte ängdemed i hennes resonemang riktigt, men jag var väl  ung, dum och lättledd som gick med på det...eller bara fikasugen.


Till sist en fråga:
Om man ska mörda en snigel, hur vet man om den vet att man ska det? Är sniglar som flugor, dvs. ser allt, eller är dom mer trögtänkta? Tur att detär så kallt att man inte behöver oroa sig för att dom ska äta saker.